Då så var det dags att göra rent och byta packningar i förgasarna. Det är nu man inser nackdelen med att ha en fyrcylindrig motorcykel. Fyra cylindrar – fyra förgasare.

Det är otroligt pyssligt att plocka isär förgasarna. Kanske det struligaste jag gjort hittills med motorcykeln. Det blir också helt uppenbart att det är en gammal motorcykel. Det känns som att flera av skruvarna som håller fast förgasarna i bryggan som sammankopplar dem inte har varit lossade på sedan de skruvades dig 1981.

Eftersom det är första gången jag skruvar isär en förgasare så tar det tid att hitta var packningarna ska sitta – vilket leder till att jag måste skruva sönder förgasarna onödigt mycket. Detta i sin tur leder ju till att det är mer som kan gå fel när jag sätter ihop den igen.

Packningssatserna har jag kör på Lelles mc i Uppsala och så när som på att nålarna som följde med inte passade så funkade allt bra. Nålarna som satt i hojen såg å andra sidan helt okej ut … så de får sitta kvar. 🙂

När förgasarna är klara och sitter ihop igen så är det dags att sätta på dem på hojen igen och sedan sätta igång med elen. Just nu hänger all el som en sladdhärva under tanken och över styret. Så, där finns några timmar att fördriva.

När det är klart är tanken att jag ska dra bensin till motorn och försöka att få igång hojen igen. Det vore kul om det gick att starta en gång innan det blir vinter och det blir för kallt att vara i garaget.